Melankolisk perfektion?

Denna melankoliska men samtidigt ljuvliga del av Shostakovich piano concerto no.2, andra satsen är nog bland det vackraste och mest rörande jag har hört på väldigt länge...
Den vill få mig upp ur det oändliga hål av melankoli som jag har fallit i, men det är svårt att komma upp därifrån.
Det är fantastiskt hur musik kan röra ens hjärta och själ bara genom att lyssnas...
nog om det här kommer den!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0