.
Som att falla ner i ett oändligt långt hål av tomhet och melankoli så sitter jag och bara stirrar in i väggen. Allt känns meningslöst och på något sätt overkligt som om mörkret i min tillvaro blir ljusare. Jag kan inte säga att jag är i en deppression då jag egentligen inte har någon anledning att känna mig depp men melankoli kan nog beskriva detta fallet väldigt bra. Det är något man tar sig ur förr eller senare, för vissa någon månad och för andra flera år.
-
¨Saknaden gör människan melankolisk utan att förlama henne, utan att motarbeta hennes strävanden, allt handlar om det förgågna; framtiden blir på sätt och vis öppen.
Ett melankoliskt tillstånd klär sig - just eftersom det är obestämt - på olika sätt, beroende på vilka individerna är. Berövat sin dramatiska intensitet, växlar och svänger detta tillstånd mer än något annat.
Eftersom melankolins dygder är mer poetiska än aktiva.¨
Utdrag från E.M. Ciorans bok ¨På förtvivlans krön¨
Kommentarer
Trackback